AB Bergmans Chuck & Verktygsfabrik

Petrus Bergman startade 1922 en ny chuckfabrik vid nuvarande Industrigatan.

En del av personalen följde med från den gamla fabriken, som August Bergman hade startat 1909, bland andra Johan Svensson som blev verkmästare och ledare av  produktionen under många år. Det var i början en ganska liten rörelse. Emellanåt hölls arbetet i gång endast ett par tre dagar i veckan. Efter depressionen tidigt på 30-talet vände det raskt och efterfrågan ökade.

Bakre raden: Gösta Svensson, Otto Ljunggren, Bertil Bergman, Ragnar Johansson, Roland Persson, Gunnar Jönsson, Stig Herzman.
Mellersta raden: Helge Johansson, Teofil Nilsson, Martin Andersson, Björn Elander, Johan Svensson Stenbro, Åke Bergman, Bertil Karlsson, Evald Celander, Stig Isaksson, Henning Olsson.
Främre raden: Henry Ljunggren, Stig Svensson ,Tor Bergman, Olla Ljunggren.

Fabriken byggdes till i flera omgångar först med en lanternin och sedan med ytterligare två lanterniner.

Vintern 1942-43 påbörjades en större tillbyggnad för omkring 100.000 kronor. Entré i funkis med glasdörrar och en stor hall, tidsenlig hygien för arbetarna samt utökning av produktionslokalerna. Arbetsstyrkan är nu ett 60-tal man.

Petrus Bergman, född 1879 –

Nästa tillbyggnad kom 1950 då östra delen byggdes med utrymme även i källarvåningen. Där fick man plats med materiallager, kapning samt reparationsverkstad.Dessutom en transformatoranläggning för högspänning.

Den 7 oktober 1950 anordnades  en invigningsfest för anställda med respektive. Företagsledaren Petrus Bergman 1960 blev det dags igen då västra delen kom till. Norränden kom att innehålla en modern härdanläggning med provrum och blästringsutrustning. Mellandelen blev lager för såväl halvfabrikat som färdiga produkter. Invigningsfesten hölls denna gång i den nya källardelen. Även kontorsutrymmet utökades med ombyggnad av övervåningen på den gamla delen.

Produktionen
Från  början tillverkade man troligen endast chuckar och backskivor. Maskinparken bestod av svarvar, fräs-, borr-och slipmaskiner. En vinkelbyggnad på baksidan innehöll en smedja där härdning kunde utföras. Vid 1930-talets slut började man producera gengasaggregat med ganska god framgång. Därpå tog man även upp tillverkning av rörgängkloppor samt också fräsverktyg. Norrlands landsting övertog så småningom tillverkningen av gängkloppor.
Chuck- och fräsproduktionen hade stor framgång fram till början av 1970-talet.

En   vinkelbyggnad på baksidan innehöll en smedja där härdning kunde utföras. Vid 1930-talets slut började man producera gengasaggregat med ganska god framgång. Därpå tog man även upp till-verkning av rörgängkloppar samt också fräsverktyg.

Norrlands landsting övertog så småningom tillverkningen av gängkloppar.  Chuck- och fräsproduktionen hade stor framgång fram till början av 1970-talet. Uppgifterna har lämnats under våren 2008 av Arne Persson, som varit anställd 1947 – 1978.

1974 övertog Svenska Kullagerfrabriken (SKF) verksamheten.

Bildmaterialet är hämtat ur Tyringe Museums fotoarkiv.

Author: admin